Rättegång

Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Får man ljuga i domstolen?

I amerikanska filmer ser man ofta hur någon person lägger handen på en bibel och svär att säga sanningen vid en rättegång - frågan är hur det ser ut i Sverige: får man ljuga i domstolen eller är detta ett allvarligt brott?

Det givna svaret - som de flesta nog ger - är att man absolut inte får ljuga i domstolen och att om man gör detta så begår man ett brott i form av mened. Och den som ertappas med detta bör kontakta en advokat.

Detta är sant, men det stämmer ändå inte riktigt. Sant är att exempelvis vittnen som ljuger i rätten begår mened och att de i och med detta också begår ett allvarligt brott. Men, det innebär inte att en domstol är en plats där sanningen är det enda som yppas.

Långt därifrån. Exempelvis en person som står anklagad för ett brott kan egentligen ljuga precis så mycket som helst och detta utan några konsekvenser; denne person kan - och försöker också ofta göra - försvara sig och försöka undvika att bli dömd med alla möjliga medel. Huruvida detta agerande är moraliskt riktigt är en annan sak och det ligger också på åklagarens bord att bevisa att det hela handlar om lögner och rena falsarier.

Domarklubba och lagbok

Vilka kan ljuga i domstolen?

Som sagt, en person som står anklagad för ett brott kan ljuga hur mycket som helst utan att riskera påföljder. Dock finns även undantag från detta. Om personen i fråga exempelvis skulle peka ut folk och komma med anklagelser mot andra så kan det handla om falsk angivelse eller om falsk tillvitelse. Det finns gränser för hur långt lögner kan sträckas.

I övrigt så finns en tumregel kring vilka som får, så att säga, tumma på sanningen i domstolen. Denna tumregel innebär att de som kallas in under ed också måste hålla sig till sanningen. Det gäller framförallt vittnen och i och med att vi i Sverige har allmän vittnesplikt så är detta inte ovanligt. Kort sagt, blir du kallad som vittne till en rättegång så är det också troligt att åklagaren kommer att kräva att ditt vittnesmål sker under ed - skulle du då fara med osanning så har du medvetet också begått ett brott om vilket straffet är ganska hårt.

Mened ger ett straff om maximalt fyra års fängelse. Grov mened kan å sin sida ge ett straff om lägst två år i fängelse och som maximalt åtta års fängelse. Bedöms mened som ringa kan påföljden bli böter eller fängelse i max sex månader och minimum fjorton dagar.

Sanningen är således den enda lösningen om man kallas in att vittna under ed.

Jag måste ljuga av rädsla

Trots att straffen för att ljuga i en rättegång är så höga så sker det ändå - och detta relativt ofta. Varför riskerar man att hamna i fängelse om straffet för mened är så pass högt? Svaret ligger i sakens natur: man är rädd.

Att vara vittne är att vara extremt utsatt. Hot kan förekomma - direkt och indirekt. Även om åklagaren kräver att den brottsmisstänkte ska lämna salen medan vittnesmålet avges så kan exempelvis ett kompisgäng sitta bland åhörarna och som måste passeras av vittnet. Det är en hotfull situation. Man kan förvisso söka sig till ett vittnesskyddsprogram och få sådan hjälp; men detta är exkluderat till de grövre brotten och de som bedöms som extra känsliga och hotfulla. Exempelvis ett vittnesmål mot MC-gäng eller någon annan kriminell organisation kan garanterat ge en plats i ett vittnesskyddsprogram.

Till syvende och sist så handlar det emellertid om det egna civilkuraget och att man helt enkelt måste våga stå upp mot det som är fel. Att våga vittna är en detalj som gör samhället bättre. Sedan kan man alltid tycka att andra lösningar kan vara att föredra för att få folk att våga lätta sitt hjärta.

 

 

12 Sep 2019