Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Vem är svarande i en tvist?

Det finns alltid en risk för privatpersoner att hamna i en tvist som måste lösas i rätten. Att en tvist hamnar i rätten ska inte förknippas med att man gjort något brottsligt – där handlar det istället snarare om att reda ut en ska fråga kring vem som har rätt och vem som har fel. Därav vårt påstående om att det finns en risk för privatpersoner att någon gång hamna i en sådan prekär situation. Till skillnad mot ett brottmål så är en tvist alltså – förenklat – när två parter inte kan komma överens och ett brottmål å sin sida handlar, som namnet antyder, om när ett brott ligger till grund för varför man befinner sig i en rättssal. Vi kan ge några exempel på tvister som är relativt vanliga:

• Vårdnadstvist. Tyvärr. Den här typen av tvist är också den mest känsloladdade och det är också en som man från statens sida försöker gör allt för att lösa innan den når rätten. Bland annat genom det så kallade samarbetssamtalet där parterna – föräldrarna – får sitta ned tillsammans med sina respektive ombud och diskutera fram en lösning. Det här är varje kommun i Sverige enligt lag tvungna att erbjuda.
• Arvstvist: Att en person avlider och där en tvist uppstår kring arvet är heller inte ovanligt.
• Ekonomiskt tvist: du kanske har lånat ut en större summa pengar till en bekant som vill förverkliga sina drömmar om att driva eget och där denne av någon anledning inte har någon lust att kännas vid och betala tillbaka den lånade summan.
• Tvist mot myndighet. Du kanske har fått ett skattebesked som du anser vara för högt och där du vill få detta prövat i Förvaltningsrätten. En annan myndighet som med jämna mellanrum finns som part i olika tvister är Försäkringskassan.

Vilka är då parterna i en tvist? Ja, här kommer den som lämnar in en stämningsansökan att kallas för kärande och den som står på den andra sidan kommer att kallas för svarande. Vid en tvist så täcks kostnaden – till åttio procent – av hemförsäkringen och genom rättsskyddet; något som gör att både kärande och svarande kan ha möjlighet att anlita ett juridiskt ombud. Skulle man sakna hemförsäkring och/eller ha ett väldigt lågt årligt ekonomiskt underlag så finns det möjlighet att ansöka om rättshjälp. En väsentlig skillnad dem emellan gäller om du som exempelvis svarande skulle tilldömas att betala den andre partens omkostnader (exempelvis rättegångskostnader) så täcker rättsskyddet detta medan rättshjälp å sin sida inte gör det.

Vad händer om du som svarande bemöter en stämningsansökan genom att själv lämna in en genstämning mot käranden i samma mål? Ja, då kallas detta för ett genkäromål och ett sådant är faktiskt inte speciellt ovanligt. Exempelvis vid tvister mot en hyresvärd gällande en vräkning eller en uppsägning av ett hyreskontrakt så är ett genkäromål relativt vanligt.